Bakrutedekalstroll

Såhär den sista darrande dagen av ungdom och vitalitet stod jag i morse och rökte min morgoncigarett vid garaget. Jag och Frau A-mann tar alltid en cigarett tillsammans på parkeringen.
Tankarna vandrade tillbaks till min svunna ungdom och när jag tittade ut över bilarna slog det mig att något förändrats. Förr, lång tid tillbaks, till och med innan Orup var populär var många bilar prydda med allehanda klistermärken. Inte bara ett klistermärke med ett ”S” för sverige och en dalahäst intill. På sidorutan, snett bakom huvudet på passagerarna brukade man för sätt fina klistermärken som gärna såg ut som vapensköldar som visade åskådarna vilka länder och/eller skidorter man besökt. De finns inte längre eller hur? När såg ni senast ett klistermärke från Zell-am-see på en bil?
Den kan visserligen tolkas som en god sak att vi inte längre sätter klistermärken på våra bilar, de var inte snygga precis.
Men någonstans på vägen förändrades vårt beteende runt detta. Idag ser vi inga klistermärken eller bakrutedekaler.
Vi åker fortfarande till skidorter och vi har fortfarande dålig smak. Men bakrutedekaltrollet, skidorten, landet och partitillhörigheten är inget vi längre skyltar med på den där lilla rutan snett bakom passagerarens huvud.
Jag undrar varför.

3 responses

    • Det låter korrekt. Eller så minns vi Schweiz eftersom flaggan var extra tydlig jämfört med andra länder med tråkiga tre horisontella rader av varierande färg.

  1. Senast skådade bakrutedekal: ”Kulturminne, får ej tvättas”

    Förövrigt mycket imponerande att uppmärksamma något EFTER att P1s spanarna har gjort det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s